Mycket har hänt - del 2

 

Fortsättning

* Under början på det här året somnade tyvärr både Lassie (Storugns Rabbis-Lassie) och Trollie (Starlight´s CheeSmart Of Sweety) in. De började bli till åldern båda två, och man såg i deras blickar att de inte va samma kaniner som det en gång hade varit. Men det är livets gång och vi hade inte kunnat göra något åt det.

* I mars/april kände jag att det blev för mycket kaniner att ta hand om på helgerna, jag började då fundera på om det va någon jag kunde sälja/lämna ut på foder. Alla kaninerna betyder otroligt mycket för mig, vissa mer och vissa minder. Men jag bestämde mig tillslut för att lämna ut Lia (Storugns Love The Way You Lie) på foder, varför just foder va för att hon och Is (Starlight´s Ice Maiden, mamma till Lia) är så otroligt lika i beteendet. Lia bor just för tillfället i Norrland hos Terese Norberg, där kommer hon att bo fram till dess att jag gått ut gymnasiet, vilket är ca 1 år till. Vi får se hur det blir efter, om hon skall få komma hem igen eller om Terese vill fortsätta att vara fodervärd åt henne.

 
* Efter att Ninja hade haft sin senaste kull i slutet på maj och vi skulle börja sätta igång henne, så lyckades hon fastna i en rot i hagen och slita en av sina bak tår ur led. Hon hade än inte haft selen på sig någonting, men det fick vänta i 4 veckor. Hon satt alltså i buren i 2.5 veckor och gick på smärtstillande, längre ville jag inte låta henne sitta. Jag började ta ut henne på kortare promenader för att se om tån "höll" och efter ett tag fick hon komma ut i hagen igen. När de där 4 veckorna hade gått började vi hoppa lite smått på lätt/MSV höjd. När vi väl började att hoppa igen hade hon inte sett ett ända hinder på nästan 4 månader. Jag viste att hon tyckte det va roligt att hoppa, men den glädjen som hon visade där och då har jag ALDRIG sätt en kanin ha. Hon tog i så in i över hindren så man kunde tro att man byggt upp en maxad elitbana till henne. Hon var riktigt häftig att hoppa, och den känslan som vi hade där och då lever jag ännu på och kommer göra länge. 

 * Ingen har väll missat att vi från Gotland suttit i karantän? Under den tiden har jag funderat fram och tillbaka på att lägga att som har med kaninerna och hoppningen på hyllan. Vilket jag även hade gjort ett bra tag innan. Under tiden vi suttit i karantän har jag verkligen inte brytt mig om någonting, jag har mer eller mindre sett till att kaninerna har fått varit ut i hagen, fått mat och liksom mått bra. Hoppningen och träningen över lag har jag inte alls brytt mig om. Inte förens kanske 1 månad tillbaka. Då hade ingen av kaninerna sett ett hinder på länge och hoppades bara på lätt/MSV höjd. Alla kändes väldigt fräscha och framåt, som att de hade behövt den där vilan som de fick. Nu är vi iaf påväg tillbaka till toppen och kommer tillbaka starkare än någonsin!

*Gården har fått tillökning, och det är av ingen mindre ”lilla” Swea. Swea är en viltgrå hona av rasen frans vädur. Hon väger just nu runt 4,5 kg och är endast 4,5 månader gammal. Hon är en väldigt snäll och glad tjej som älskar att ligga och mysa i famnen. Jag skulle lätt säga att det är det bästa kaninköpet jag har gjort!

*Sedan har 2 st andra kaniner flyttat hem till mig på foder. Deras ägare har åkt till Danmark för att plugga till veterinär. Kaninerna det gäller är Liljebackens Bofur ”Ed” och Grenens Starlit Fortitude ”Mumrik”. De är två väldigt trevliga individer, som just nu är under kondition och muskelträning. Vi håller ännu på att lära känna varandra, och snart skall vi göra våra första starter tillsammans.

Grenens Starlit Fortitude